Varför dagvatten tvingas bort från spill medan regnvatten fick rinna fritt förr

På 1970-talet var det vanligt att låta takvatten rinna rakt ner i spillvattenledningen. Samma brunn tog emot allt som lämnade fastigheten. Idag är det förbjudet på de flesta håll, och varje regnskur måste få en egen väg bort från tomten.

Förändringen har gjort schaktarbeten mer omfattande. Där det tidigare räckte med en ledning behövs nu två separata system, med olika djup, olika fall och ofta olika uppsamlingslösningar.

Varför spillvatten och dagvatten måste skiljas åt

Spillvatten innehåller organiskt material och ska renas i ett reningsverk. Dagvatten är regn från tak och markytor, och ska antingen infiltreras lokalt eller ledas till recipient utan att belasta reningsverket.

När systemen blandas pressas reningsverken vid kraftiga regn. Överflöden leds då direkt till sjöar och vattendrag, och med dem följer orening som hade kunnat stoppas om dagvattnet hållits åt sidan.

Kommuner med kombinerade system arbetar sedan decennier med att separera ledningsnäten. Nya anläggningar kräver alltid dubbla system, och ombyggnationer i äldre områden följer samma princip.

Vad det innebär för mark- och ledningsarbeten på en tomt

Ett separat dagvattensystem kräver egen schakt, egen ledning och ofta en egen koppling till kommunalt nät eller lokalt LOD. LOD står för lokalt omhändertagande av dagvatten och kan vara allt från en infiltrationsanläggning till en öppen regnbädd.

Dagvattenledningen läggs grundare än spillvattenledningen, ofta runt 60 till 80 centimeter djup. Spillvattenledningen behöver större fall och når därför snabbt djup som kräver att schakten breddas eller försträckas.

OCT Entreprenad och andra som utför mark- och schaktarbeten i samband med nybyggnation måste planera för båda systemen redan i tidigt skede. Konflikt mellan ledningarna eller med befintliga VA-ledningar kan annars kräva omgrävning när bygget kommit längre.

När kommunen kräver LOD i stället för anslutning

Allt fler kommuner ställer krav på att dagvatten ska tas om hand på den egna tomten. Det innebär att spillvatten kopplas till det kommunala nätet medan dagvattnet infiltreras, fördröjs eller leds till öppen dike.

Kravet kommer när det kommunala dagvattennätet redan är överbelastat eller när kapaciteten i recipient bedöms otillräcklig. I vissa fall erbjuds en kombination där en begränsad mängd dagvatten får anslutas mot att resten hanteras lokalt.

LOD-lösningar kräver geoteknisk utredning. Markens genomsläpplighet avgör om en infiltrationsbädd kan anläggas eller om fördröjningsmagasin med reglerat utlopp blir nödvändigt.

Vilka ytor som räknas som hårdgjorda och genererar dagvatten

Hårdgjorda ytor är tak, asfalt, betong, gatsten och andra material som inte låter vatten sjunka ner. Grus och permeabel markbeläggning räknas oftast inte som hårdgjord yta, men bedömningen varierar mellan kommuner.

Dagvattenavgiften beräknas efter hur stor andel av tomten som är hårdgjord. En villa med stor takyta och uppfart i asfalt betalar mer än en villa med grönyta och grusplan.

Vid nybyggnation ingår beräkning av dagvattenflöde i VA-projektören. Flödet bestäms av nederbördsintensitet, avrinningskoefficient och yta. Resultatet styr dimensionering av ledning och eventuell fördröjningsvolym.

Hur djup och lutning påverkar schaktvolymen

En spillvattenledning som ska nå kommunalt nät 2,5 meter under markytan kräver bredare schakt än en dagvattenledning som ligger på 70 centimeter. Arbetsmiljöreglerna kräver slänter eller spontning när djupet överstiger 1,2 meter.

Slänter innebär att schakten vidgas nedåt. Vid 2,5 meters djup kan bredden vid botten bli fyra till fem meter även om ledningen i sig bara är 16 centimeter i diameter. Spontning håller schakten smalare men kräver utrustning och tid.

Dagvattenledningen kan ofta läggas i smalare schakt eftersom djupet är begränsat. Det gör arbetet snabbare och minskar mängden återfyllning. Men om båda ledningarna ska grävas samtidigt i gemensam sträcka blir schaktbredden ändå bestämd av den djupaste.

1. Avtäckning – matjord avlägsnas och läggs åt sidan för senare återanvändning.
2. Schakt till nivå – grävning till planerat djup med kontroll av lutning och bäddnivå.
3. Bäddning – sand eller makadam läggs ut i botten för att ge jämn undergrund.
4. Ledningsläggning – rör sätts på plats och fogas, kontroll av fall med vattenpass eller laser.
5. Packning och återfyllning – lagvis återfyllning med komprimering mellan varje skikt.

Varför infiltration kräver grundvattenavstånd och genomsläpplig mark

En infiltrationsanläggning för dagvatten fungerar genom att vatten sjunker ner i marken i stället för att ledas bort. Det kräver att grundvattenytan ligger minst en meter under botten av infiltrationszonen.

Om grundvattnet står högt finns risk att anläggningen fylls underifrån och inte tar emot regn. I lerjord är infiltration sällan möjlig eftersom vattengenomsläppligheten är för låg. Då krävs fördröjningsmagasin med utlopp till dike eller dagvattennät.

Geoteknisk provning visar om infiltration är lämplig. Provgropstest eller perkolationstest ger svar på hur snabbt vatten sjunker undan. Resultatet avgör om anläggningen kan dimensioneras för snabb infiltration eller om fördröjning behöver läggas till.

Hur stuprör och brunnar kopplas till respektive system

Stuprör leds till dagvattenbrunn, aldrig till spillvattenbrunn. Dagvattenbrunnen samlar upp takvatten och kan kopplas antingen till ledning mot kommunalt nät, till LOD-anläggning eller till öppen avrinning.

Spillvattenbrunnen tar emot vatten från kök, badrum, tvättstuga och toaletter. Den kopplas alltid till kommunens spillvattennät och får aldrig blandas med dagvatten.

I äldre fastigheter förekommer fortfarande gemensamma brunnar. Vid ombyggnation krävs ofta separering, vilket innebär att nya ledningar grävs och att stuprören kopplas om. Arbetet omfattas av anmälningsplikt till kommunens VA-enhet.

När markförhållandena tvingar fram alternativa lösningar

Berg nära ytan gör det omöjligt att gräva djupt utan sprängning. Om spillvattenledningen behöver nå stort djup kan det bli nödvändigt att pumpa i stället för att förlita sig på självfall.

Pumpstation för spillvatten kräver el, backup och regelbundet underhåll. Den placeras ofta intill huset och matas med en kort ledning på grunt djup. Från pumpstationen leds trycksatt spillvatten vidare till kommunalt nät.

Dagvattnet kan i samma läge lösas med ytlig ledning till infiltration eller dike. Det gör att markarbetena begränsas till översta metern och att behovet av bergsprängning eller djup schakt försvinner helt.

Vad som händer när ledningarna korsas av befintliga installationer

El, tele, fiber, fjärrvärme och vatten ligger redan nedgrävda på många tomter. Nya dagvatten- och spillvattenledningar måste passera utan att skada befintliga system eller komma i konflikt med skyddsavstånd.

Lägeskontroll görs genom kabelskåpsöppning eller marksök. När ledningarna väl är funna märks de ut i schakten. Korsningar ska ske vinkelrätt när det är möjligt, och minsta vertikala avstånd mellan ledningar är oftast 20 centimeter.

Om utrymmet inte räcker till kan befintlig ledning behöva lyftas eller sänkas. I vissa fall krävs samordning med nätägare, och arbetet kan då fördröjas i väntan på godkännande eller medverkan.

Hur lång tid mark- och ledningsarbeten tar när båda systemen ska anläggas

En enklare villa med spillvatten till kommunalt nät och dagvatten till infiltration kan schaktas och ledas på tre till fem arbetsdagar. Tiden inkluderar schakt, bäddning, ledningsläggning, kontroll av fall och återfyllning.

Om grundvattenproblem uppstår, om berg ska sprängas eller om LOD-anläggningen kräver stor volym kan arbetet sträcka sig över två veckor. Regn förlänger tidtabellen eftersom packningsarbete inte får utföras i blöt jord.

Samordning med andra entreprenörer är avgörande. Om VA-arbetet blir försenat påverkas grundläggning, platta och resterande byggnation. Planering med buffert för oförutsedda markförhållanden är därför standard i projekt där två separata ledningssystem ska anläggas.

Vilka myndighetskrav som styr dagvattenhanteringen framåt

Boverket pekar i sina allmänna råd på att dagvatten ska hanteras hållbart och att belastningen på recipient ska minimeras. Många kommuner har skärpt kraven i sina VA-planer och kräver nu LOD även för mindre fastigheter.

Naturvårdsverket betonar att diffus förorening från hårdgjorda ytor ska begränsas. Dagvatten från parkeringsytor och vägar innehåller tungmetaller, mikroplast och oljespill. Fördröjning och filtrering i växtbäddar eller makadammagasin minskar utsläppen innan vattnet når recipient.

Förändringarna driver på utvecklingen mot gröna tak, permeabla beläggningar och utökade infiltrationsytor. Det påverkar såväl projektering som utförande av schaktarbeten, eftersom varje lösning kräver sin egen markberedning och ledningsdragning.